Idag så fyller bebisarna 1 vecka! Hurra hurra!
3 av dem har börjat eller har helt öppnat ögonen *mys* Allt flyter på precis som det ska och mamma Lola tar väl om hand om sina små. De börjar bli riktigt runda och fina, Karamel ligger dock efter lite men hon kommer snart ikapp! =)

Jamaican Me Crazy 106g vid födseln
Nu: 180g

Peanut Butter Cup 112g vid födseln
Nu: 182g

Karamel Sutra 116g vid födseln
Nu: 157g

Neapolitan Dynamite 120g vid födseln
Nu: 197g

God kväll!

Idag har Lola varit instäng merparten av dagen, både hon och ungarna mår bäst av det. Hon blir mycket lugnare och ligger i lådan hela tiden med ungarna. Så fort hon får fri tillgång till huset så struntar hon fullständigt i dem och kör sitt race.

Jag har låtit Lola & ungarna vara i fred men tyvärr så ökar inte ungarna i vikt riktigt som jag vill så jag stödmatar ca 3 gånger om dagen. Det fungerar jätte bra och ungarna äter glatt. Det är riktigt starka krabater som är ganska svåra att hålla still. ;)

Vi tar en dag o taget och får se hur det går. Förhoppningvis så går det i rätt tecken...

Lola har tyvärr fortsatt att strunta i bebisarna och jag har nu börjat stödmata. Fortsätter hennes beteende i morgon så åker jag med henne till veterinären. Jag pratade med en uppfödare som sa att hon ev. kunda ha en förlossnings psykos eller att det ligger en unge kvar i magen (död?) som inte kommit ut än.

Det här en en otroligt jobbig period och jag kan säga att jag gråtit många liter. I tankens värld så är allting så enkelt... Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det skulle bli så här för mig.
Det är iallafall en otroligt jobbig situation men jag fortsätter kämpa för bebisarna. Det S K A gå!

Jag kommer uppdatera här på sidan varje dag.
Håll tummarna för oss!
//Lina

Ca 4 timmar efter att alla ungarna kommit så blev det en helvändning för Lola. Hon började springa fram och tillbaka i huset och fräste, skrek och spottade åt ungarna. Hon vägrade vara i bolådan och struntade totalt i bebisarna. Jag har aldrig känt mig så hjäplös någonsin. Tårarna forsade och jag hade ingen aning om vad jag skulle göra. Jag har läst på massor om kattfödslar i böcker men mycket av det ser/låter så enkelt teoretiskt. I praktiken så är det helt klart svårare...

Där kommer kattforum in i bilden! Jag skrev ett desperat inlägg på forumet mitt i natten och till min glädje så fanns det fortfarande folk som var vakna!. De gav mig diverse knep som kunde hjälpa honan att ta till sig ungarna.

Jag provade med att byta bolåda och flytta in den i datarummet. Jag la i en värmedyna och smetade lite leverpastej på ryggen på ungarnas ryggar sen sängde jag in mig, Lola och bebisarna. Lola va på mig som en liten blodigel. Hade hon kunnat så skulle hon ha krypit innanför huden på mig. Efter flera timmar så började hon bli lite intresserad av lådan och tillslut så lade hon sig ner. Ungarna kastade sig över henne och jag såg paniken i hennes ögon. Jag klappade henne lugnt och pratade med henne hela tiden. Äntligen - hon lät ungarna dia.

Tyvärr så har ungarna tappat några gram men förhoppningsvis så är de på väg upp igen. Med tanke på hur mycket de diar nu så borde de se ut som små spädgrisar snart ;)

Jag tackar alla på www.kattforum.se som hjälpte mig av hela mitt hjärta! Ni ska ha en stor eloge och en bunt rosor. Ni fanns verkligen där när jag behövde det! 
Ett stort tack även till min uppfödare Martina som står ut med min terror ringning..

Min favoritglass så klart!
Välkommen till världen Ben&Jerry´s kullen



Hane nr 1: Jamaican Me Crazy 106g
Hane nr 2: Peanut Butter Cup 112g
Hona nr 3: Karamel Sutra 116g
Hane nr 4: Neapolitan Dynamite 120g

1:an på väg ut


1:an


2:an nyss utkommen


2:an till höger


1:an


2:an


Ettan till vänster


1, 2 och 3 =)
Nr 3 visade sig vara en tjej




3:an (osäker på färgen?)


4:an


Alla bebbarna!

Nu är det nog tomt i magen! Jag gick ut ur rummet i 20 minuter och när jag kommer in så har hon precis krystat ut den 4:e. Hon är otroligt duktig och har klarat av allt själv! Jag är en stolt matte kan jag säga!!!!

Namnen är klara och jag återkommer med det senare!